Text: Arne Appelqvist   Musik: Katarina Torgersson

Vid pärlband utav öar med vindars böjda träd
står månbelysta skogar och sådda åkrars säd. 
Det gnistrar utav stjärnljus i almar och i ek
som silar nattens dimmor i en yster, munter lek.
Månen reflekteras av nattmoln över skyn 
till dimmorna som glittrar i en våtmarks vilda slyn.
Och Sfärers toner ljuder i stora ekars rymd
där sanningen om Skapelsen och Herrens Ord står skymd.

I gryningsljus som nalkas från Vänerkustens famn
går fiskebåtar ut till sjöss från Spikens stolta hamn.
Den våta jorden andas och dimmor går mot skyn
och fångar morgonlystern i den vackraste av syn.
Och gryningsfärger fångas där frodig grönska skyms
i vassars labyrinter och där jätteekar ryms.
I valven utav skönhet ryms längtans horisont,
smaragdgrönt lyser dungarna vid Vänerkustens front. 
  
Där bränningar pulserar och molnens skuggor går
ryms livets alla gåtor och de svaren som vi får.
Som solen steg ur Vänern och Ljuset fick sin form
står Skönheten i Skapelsen med kraft som är enorm.
Så gå vid våra stränder och andas Vänerns vind,
hör suset ifrån strandens träd med ekar, alm och lind.
Lyft blicken upp mot skyar och ana Ordets kraft.
Där daggen täcker rosor finns den tro som fädren haft.