Författarens blogg

writing-1209121 640


3 november 2020

ANNA AV NOVGOROD OCH HUSABY

Olof Skötkonungs dotter Ingegerd skulle av maktpolitiska skäl giftas bort med kung Olav av Norge, senare benämnd Olav den Helige. Olof Skötkonung ångrade sig dock och Ingegerd "valde" i stället den ryske storfursten Jaroslav, son till Vladimir den store, som make. Hon deltog sedan aktivt i Jaroslavs maktutövning både i politiska och militära sammanhang. Efter Jaroslavs död år 1054 valde hon en helt annan väg, den andliga, och blev ortodox nunna samt grundade ett kloster i Novgorod.

Flera av Ingegerds döttrar var ingifta i europeiska kungahus och därför reste hon ofta runt i södra Europa.
I dikten/sången här nedan besöker hon en Mariaträdgård.

ANNA AV NOVGOROD OCH HUSABY

Bland Mariaträdgårds blomster mot en korsgårds vita flor
gick en nunna fram i tidig morgonsol.
Från en paradisets förgård, där som klosterliljor gror,
kom en väldoft av lavendel och viol.
I det tysta morgonljuset in i örtagårdens frid
fann hon vilan som hon aldrig funnit förr.
Vid en port med evig tystnad stod en ros från Jungfruns tid
med en färg som från en öppen himladörr.

Jord och grönska byggde broar, ros och liljor gav en hamn
åt en kungadotters väg från kamp och krig.
I pomarier med fruktträd, i en klosterkyrkas famn,
fann hon balsam på Madonnaliljors stig.
Genom kryddblads gröna mattor in i läkeörters lund,
in i silvergrå olivträds paradis,
där gick Anna för att bedja i en arla morgonstund
i försoningsljus på ökenfolkets vis.

I en rosensållad trädgård kring en korsgårds täckta gång
stod ett hav av vita blommor kring ett kors.
Från en purpurfärgad pergola ljöd nunnors ottesång,
hymn till bruset från fontäner och från fors.
Sankta Anna sjöng om Ljuset under rosig morgonsky
i en lovsång om en evig källas porl.
Från den stenbelagda rundel där Maria stod staty
sjöng hon ära till det Sanna vattnets sorl.

Men i vitterhetens tempel som spred kunskap, satte spår,
i all tystnad under jättealmars tak,
kände Anna stundom längtan till sin barndoms gröna vår,
hem till Husaby och Kungsgårdens gemak.
Till en skogstjärn svart som natten och till ängder vid Flyhov,
till ett skimmer från en soldränkt Vänerstrand,
till två källors klara vatten och till faderns stolta hov
fördes Anna fram i fagra drömmars land.

© Arne Appelqvist/Sångfågeln Musik

🎵Lyssna på melodin

Sången finns utgiven i sångboken I Vänerland  på musikförlaget Sångfågeln Musik



7 april 2020


VID SPIKEFJORDENS STRÄNDER

Ett skepp kom fram ur solen och gav åt sagan form.
Det flög i vita vågor som fötts i västlig storm.
Som solens eget fartyg i skön arkipelag
det styrde in mot Ekens sund och gjorde natt till dag.

Det kom för vindfyllt segel, och seglet bar ett kors,
till Vänirs fagra stränder som doftade av pors.
Kung Olavs stolta storskepp i fruktbarhetens sjö
kom stävande i vårens tid till Salighetens ö.

Strindekungens fartyg det lade sig till ro
vid land med stolta ekar och hagtornsvuxen mo.
Och kungens vittra hirdskald han strålade och log.
Av Ekens vackra stränder fick han aldrig nånsin nog.

En röst från kustens rösen och skärvstenshögars sång
berättar om de sagor som föddes här en gång.
Om bygdens stolta anor skanderar hög och häll,
poem som hirdaskalden skrev när dagen blev till kväll.

Den strand som Sigvat skrev om så skönt vid kungens bord,
den finns vid Ekens skärgård och nämnes Spikefjord.
Den fjorden bär en krona av dikt och kunglig glans,
En pärla ibland sund och skär i skärgårdsöars krans.

Och seglar du i Vänern, där kristen vagga stod,så far till fiskeläget, 
besök varenda bod.I Spiken kan du fånga en fägring hundrafald.
Det tycker jag och säkert du, det tyckte Sigvat Skald

Arne Appelqvist 

🎵 Vid Spikefjordens stränder 

HISTORIK

Olav den Heliges hirdskald Sigvat Thordarsson(995  - 1045) var en isländsk skald. Han skaldade även vid Magnus den Godes och Anund Jacobs (Olof Skötkonungs son) hov. Sigvat sägs vid något tillfälle ha besökt Kållandsö, kanske på väg till ett möte med västgötska stormän, ev. Ragnvald Jarl.

Olav den Helige var kung av Norge år 995 - 1028. Han störtades från tronen år 1028 och tog sin tillflykt till Novgorod där han fick beskydd av furst Jaroslav den Vise och hans hustru Irina (Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, senare Sankta Anna efter Jaroslavs död). Olav rekryterade år 1030, bl.a. med stöd av Anund Jakob, en stor här, tågade genom norra Sverige och besegrades i slaget vid Stiklestad av en stor norsk bondehär. Han dödades av yxhugg och spjutstick och begravdes på platsen för slaget. Vid den tillfälliga graven syntes senare ljussken och då kroppen togs upp var den helt intakt. Ryktet spreds över Europa och ledde till ett av historiens största pilgrimståg med många leder, bl.a. över Vänern från Kållandsö och via Lurö genom Värmland till Nidaros (Trondheim). 
Se dikten/sången  🎵 En vandringsman från Kålland 


17 mars 2020

IRLÄNDSK MISSION I VÄNERLAND

I dag - den 17 mars - firas S:t Patrick, Irlands nationalhelgon och tillika skyddshelgon, på den irländska nationaldagen. Patrick var av brittisk börd och levde på 400-talet. Han var en av de missionärer som förde kristendomen till Irland.

Från Irland, Skottland och England kom en del av de missionärer som förde kristendomen till Sverige, bl.a. till Vänerland. Arkeologiska fynd från 600- och 700-talen av bruks- och prydnadsföremål med kristna motiv som dekoration vittnar om tidig engelsk och irisk mission i Sverige med start i Västergötland. En naturlig startpunkt med tanke på sjöförbindelserna över Nordsjön.

I dikten/sången "Körsbärssommar för längesen" skildras en vandringsbiskops uppdrag att föra kristendomen till Vänerland och Kinnekulle. Hans följeslagare var präster, munkar och en kanik. Följ deras vandring från Gammelriket, ett land av bin och honung, över Västerplana storäng upp till Stora Salen på Kindabergets (Kinnekulles) topp och vidare till Husaby och Brigidakällan!

🎵
Körsbärssommar



11 mars 2020

KRISTENDOMENS ANKOMST TILL VÄNERLAND

Kristendomens ankomst till Vänerland är tema i flera av sångerna. Under 800 - 900-talen kom de första kristna kontakterna med stor säkerhet i samband med handel och vikingafärder. Handel bedrevs i båda riktningarna av nordiska och kontinentala köpmän och av vikingarna. Senare anlände missionärer både från Hamburg-Bremen och europeiska kontinenten, från Britannien, Skottland och Irland. Alla dessa missionsvägar beskrivs i olika sånger:


🎵 De grundade en kyrka     🎵 Hastings kors på Kinnekulle     🎵 Hastings stavkyrka   
🎵
Körsbärssommar för längesen     🎵 Sommarnatt en gång     🎵 Vattnet och berget     🎵 Skagens ängar     🎵 Det finns ett land där liljestenar talar     🎵 Kungadopet i Husaby     🎵 Kyrkornas berg - Kinnekulle

Den tidiga missionen till Vänerland ledde till att vårt lands första biskopsdöme grundades i Husaby och att många stenkyrkor byggdes redan under 1100-talet av tyska kyrkobyggare - Kyrkolandet vid Vänern, hyllat av Carl von Linné. Kyrkorna fick ofta sin utsmyckning av tyska stenkonstnärer.


2 mars 2020

HERULERNA var en germansk folkstam, som härstammade från Skandinavien, varifrån de fördrevs av danerna söderut. Under folkvandringstiden uppträdde de på 200-talet bl.a. i trakterna kring Svarta Havet, i Gallien och Spanien. På 400-talet grundade de ett rike i Ungern och deltog i krigen mot Västromerska riket. En del av herulerna bosatte sig på östromerskt territorium vid nuvarande Belgrad. En annan del skall enligt forna historiker ha återvänt till Skandinavien år 512 och bosatt sig vid sidan av götarna. En grupp KAN ha slagit sig ner i Väner-regionen! HERULSTENAR bl.a. nära Kristinehamn tyder på det. Eftersom herulerna var ett SJÖFARARFOLK kan de ha kommit via Edsvägen och fortsatt med båt över Vänern. Kanske kan ett Herul-fartyg ha strandat på skären utanför norra Kållandsö vid Ekens skärgård så som beskrivs i   🎵Det gåtfulla folket - Herulernas återkomst ?



27 februari 2020   

PILGRIMSSTIGEN

Det finns många natursköna pilgrimsstigar i vårt land. Jag sätter min själ i pant på att pilgrimsstigarna på KINNEKULLE tillhör de allra vackraste. Därför skrev jag texten till Pilgrimsstigen som förgyllts av Katarina Torgerssons vackra tonsättning. Mellan Martorpsfallen och naturreservatet Österplana vall har leden en förtrollande naturskönhet, inte minst om hösten då ekar, lönnar och rönnar står i brand. 


🎵
Pilgrimsstigen                                                                                                                                        



18 februari 2020

KYRKOBÅTSFÄRDERNA ÖVER VÄNERN - en fascinerande historisk händelse

Kristendomen kom som bekant tidigt till Västergötland och Skaraborg, troligen redan på 800-talet. Senare spred sig den nya tron till Dalsland och Värmland och Skare stift kom därmed att under 1100-1200-talen omfatta också dessa landskap. Det dröjde dock lång tid innan ytterområdena fick egna kyrkor och därför upprätthölls förbindelserna delvis via färder med kyrkobåtar, dels från Korshamn i Dalsland till kyrkorna på Kålland och dels från Värmland via Lurö till Truve och kyrkan i Skeby. I Sångboken "I Vänerland", som inom kort utökas med 18 sånger till totalt 80, besjunger vi båda dessa kyrkobåtsrutter. En av dem, "Kyrkobåtarna kom i ottan", beskriver färden från Korshamn till Skalunda kyrka: Facklor under stjärnhimmel mot en okänd kust, ett ljus över Flarken mot mötande fågelsträck, dimmor över Sönes mader, bränningar och välkomsteldar samt blomsterfång vid kyrkans Dalbodörr med dess Väner-blåa färg.

Lyssna och läs:  🎵 Kyrkobåtarna kom i ottan


28 oktober 2019

INFÖR ALLA HELGONS DAG

Vår vackra bygd vid Vänern har en rik kristen historia, som rymmer bl.a. två helgongestalter: Sankta Elin av Skövde och Husaby och Sankta Anna av Novgorod och Kiev. Sången om Sankta Elin har tidigare presenterats som Veckans sång på www.ivanerland.se, nu är turen kommen till Sankta Anna.

Anna var dotter till Olof Skötkonung (Ingegerd Olofsdotter) född cirka år 1000, död år 1050 och begravd i Sofiakatedralen i Novgorod. Olof var som bekant Sveriges förste kristne kung och döptes i Husaby med hela sin familj i början av 1000-talet (kanske år 1008).Ingegerd var tilltänkt maka till den norske kungen Olav Haraldsson men därav blev intet eftersom Olof Skötkonung hade politiskt betingade invändningar. I stället fick Olav "nöja sig med" halvsystern Estrid medan Ingegerd förmäldes med furst Jaroslav den Vise av Novgorod, säkerligen också av politiska, strategiska skäl. Ingegerd fick som furstinna namnet Irina och deltog aktivt i Jaroslavs både fredliga och krigiska aktioner. Hon fick 10 barn varav 4 döttrar giftes in i europeiska kungahus, bl.a. i Ungern och Frankrike, säkert återigen av politiska skäl.

Efter Jaroslavs död grundade Irina ett kloster i Novgorod och blev själv nunna, djupt kristen som hon var. Hon hyllas som helgon av den ortodoxa kyrkan. Vår bygd har alltså anknytning till två helgongestalter, värda att besjungas. Denna vecka presenterar vi Ingegerd - Irina - Anna vid ett tänkt besök i en sydeuropeisk Mariaträdgård i samband med hennes många besök vid europeiska kungahus. Notabelt är att den försmådde friaren kung Olav av Norge fick en fristad hos Ingegerd och Jaroslav sedan han störtats av upprorsmakare i hemlandet. Han var allmänt hatad av norska folket bl.a. eftersom han försökte kristna dem med våld. I Novgorod förberedde han sin återkomst till Norge och fick stöd bl.a. av tronföljaren i Sverige, Olof Skötkonungs son Anund Jakob. Med en stor här tågade han genom Sverige till Stiklestad norr om Trondheim. Där besegrades han av en numerärt överlägsen norsk bondehär år 1031 och dödades. Därefter hände något märkligt! Vid hans grav syntes egendomliga ljussken och när hans kropp togs upp ur den tillfälliga graven var den helt intakt. Ryktet om detta spreds över hela Europa och stora skaror av pilgrimer vandrade till hans slutliga grav i Nidaros/Trondhem. Vägarna dit var många. De flesta gick från Bottenhavet västerut. I vårt område gick huvudleden över Vänern via Kållandsö och Lurö.

Se dikten/sången: 🎵 En vandringsman från Kålland




En fråga som diskuterats av historiker är vilken väg kung Olav tog vid flykten från Norge till Novgorod. Ingen vet säkert MEN färden kan ha gått från Dalsland (norskt territorium vid denna tid) över VÄNERN till Kållandsö. Med ombord var i så fall kungens hirdskald Sigvat Thordarsson och resan kan beskrivas så här i dikt/sång:

VID SPIKEFJORDENS STRÄNDER


Ett skepp kom fram ur solen och gav åt sagan form.
Det flög i vita vågor som fötts i västlig storm.
Som solens eget fartyg i skön arkipelag
det styrde in mot Ekens sund och gjorde natt till dag.

Det kom för vindfyllt segel, och seglet bar ett kors,
till Vänirs fagra stränder som doftade av pors.
Kung Olavs stolta storskepp i fruktbarhetens sjö
kom stävande i vårens tid till Salighetens ö.

Strindekungens fartyg det lade sig till ro
vid land med stolta ekar och hagtornsvuxen mo.
Och kungens vittra hirdskald han strålade och log.
Av Ekens vackra stränder fick han aldrig nånsin nog.

En röst från kustens rösen och skärvstenshögars sång
berättar om de sagor som föddes här en gång.
Om bygdens stolta anor skanderar hög och häll,
poem som hirdaskalden skrev när dagen blev till kväll.

Den strand som Sigvat skrev om så skönt vid kungens bord,
den finns vid Ekens skärgård och nämnes Spikefjord.
Den fjorden bär en krona av dikt och kunglig glans,
En pärla ibland sund och skär i skärgårdsöars krans.

Och seglar du i Vänern, där kristen vagga stod,så far till fiskeläget,
besök varenda bod.I Spiken kan du fånga en fägring hundrafald.
Det tycker jag och säkert du, det tyckte Sigvat Skald

Lyssna till: 🎵 Sankta Anna, 🎵 En vandringsman från Kålland , 🎵 Vid Spikefjordens stränder 


KYRKOLANDET VID VÄNERN

Ett land där vaxljuslågans budskap inte skyms,
där ock dess kärlek, hopp och tro för alltid ryms.

Med det budskapet i dikt och sång reser "Vänerlandskören" till Bohuslän, till Evert Taubes landskap: "Som blågrå dyning Bohusbergen rullar i ödsligt Majestät mot havets rand./Men mellan dessa kala urtidskuller är bördig jord och gammalt bondeland".

Evert Taube har fångat skönheten och mäktigheten i Bohusläns berg, stränder, öar och hav på ett oefterhärmligt sätt, ingen kan efterlikna honom. Vi i "Vänerlandskören" vill ändock på vårt sätt visa upp ett annorlunda hav, ett innanhav med 22000 kobbar, skär och öar och ett antal rika, skönhetsmättade skärgårdar. Vi vill alldeles särskilt sjunga om ett unikt platåbergs, Kinnekulles, och  Kållands/Kållandsös natur och sevärdheter. Vi vill sjunga om Skapelsens mäktighet vid berg och sjö och om vår unika, rika kristna historia, som tog sin början redan på 800-talet med mission både från Britannien, de iriska öarna och Hamburg-Bremen. Kanske hade vi under en tid två näraliggande biskopssäten i Husaby och Skara. Jämför York och Canterbury.

Vi är besjälade av tron att ett utbyte av sång och musik mellan Bohuslän och Vänerland kan berika båda parter och då inte minst sång och musik med andliga förtecken. Kyrkolandet i Bohuslän och Kyrkolandet vid Vänern kan gemensamt finna och formulera MERVÄRDEN av samma slag som redan Carl von Linné upptäckte 1746 när han såg 40 kyrkor lysa vita i Kinnekulles omgivningar. Spåren av HELHET skymtade han överallt. Kanske såg han våra liljestenar med hjärtpalmetter, liljor, rankor och iriska ringkors i ett landskap med storäng, hedar och vallar, ekskogar och sjöskogar, lundar och ängar, rikkärr med guckuskor, alléer vid stora säterier och drumliner på Högkullen. Kort uttryckt, en MOSAIK som redan under medeltiden lockade kyrkobyggare, stenhuggare och stenkonstnärer till Berget och som i dag lägger grunden för vårt nya KONSTNÄRSLAND! I vår och sommar ett land i vitt med vitsippor, körsbärslundar och ramslök!

                                   © Arne Appelqvist Katarina Torgersson Sångfågeln Musik 2020